Alice i underlandet.
Bildkälla: Moresay.com
Bilder och videoklipp från filmen har cirkulerat på Internet sedan träden blommade och termometern visade plusgrader. Hypeknappen har gått varm på filmsiter på Internet. Igår var det äntligen dags för premiären av Alice i Underlandet, regisserad av Tim Burton.
Jag skulle vilja kalla Alice i underlandet för en kontrasternas film. Den tar kampen mellan det goda och det onda till en ny nivå än de tidigare filmerna som är baserade på Lewis Carrolls barnbok. Det syndigt röda mot det oskuldsfulla vita. Det kanske inte är en tillfällighet när kontrastfulla Tim Burton och Disney ligger bakom filmen. Något som många Burtonfans har tyckt varit ett ganska dåligt samarbetade som hindrade regissören från att gå all-in. Men Burton började faktiskt sin karriär på Disney som animatör.
Man blir kastad in i en resa av fantastiska miljöer, liksom i julens vinnare Avatar. Dock en aning mer mörk och förvrängd omgivning än Avatars fantastiskt blomstrande när Tim Burton får gå lös på en riktig bokklassiker med redan befintliga dunkla nyanser. Tekopparna på Hattmakarens fikabord är slitna och trasiga, det har gått sjutton år sen den lilla flickan Alice hittade hit för första gången. Här och var skiner Disneys magiska värld igenom Burtons vanställda, med lika mycket glädje som klassisk sorglighet i en film som kanske mest handlar om att tro. Underbara karaktärer trängs med en och annan otippad actionscen, men man blir aldrig riktigt överraskad. Likt tåget på spåret tuffar filmen på (kanske fel att uttrycka sig så när det ekar tomt på SJs tågräls).
Ett tydligt diskussionsämne kring filmen är favoriten bland Tim Burtons gullgrisar: Johnny Depp. Han lämnar det snygga och sexiga som man (lyckligtvis) blivit van att se honom med och blir den galna sprethåriga hattmakaren med gigantiska ögon. Han uppträder dock inte utan charm och gamla vanor, hattmakaren tycks tala i förvirrade gåtor liksom Jack Sparrow då och då. Vilket man kan anta som en god sak.
Alice i Underlandet är bra och saknar absolut inte underhållningsvärde, men den stora hypen kring filmen har nog inte gynnat något mer än filmens kassa. Förväntningarna var större än såhär. Ett genialiskt mästerverk som fick en publikstorm att skrika efter att Nobel ska utveckla ett filmpris som ska ges till Burton var det inte, även om det kan låta så i teorin. Hade velat bli passionerat och eldigt förälskad i en mörk nästintill grotesk fantasivärld. En gnista tändes den i alla fall.
Se trailer på youtube här
